Väitöskatsaukset

Apollonia / Väitöskatsaukset / Avhandling: Det är möjligt att minska komplikationer och läkningsproblem efter ortognat kirurgi

Avhandling: Det är möjligt att minska komplikationer och läkningsproblem efter ortognat kirurgi

Avhandling: Det är möjligt att minska komplikationer och läkningsproblem efter ortognat kirurgi

17.6.2016 klo 16:00
Leipäteksti: 

Ortognat kirurgi behövs vid korrektion av grava bettfel hos vuxna. För att förändra förhållandet mellan tandbågarna och skallbasen görs först en kontrollerad käkfraktur. Käken fästs sedan i en ny position med hjälp av små frakturplattor. Före och efter ingreppet genomgår patienterna tandreglering. Avhandlingsarbetets huvudsyfte var att identifiera faktorer som ökar komplikationer och problem efter bettkorrektionsoperationer i underkäken.
I de första två delarbetena registrerades retrospektivt alla sårkomplikationer och antalet borttagna frakturplattor på de patienter som opererats på HUCS, kliniken för oral- och maxillofaciala sjukdomar under en sex års period. Riskfaktorer så som ålder, allmänsjukdomar, rökning, operationstid, förflyttningen av käkarna och materialet på plattor och skruvar noterades. För de två sista prospektiva delarbetena registrerades känselstörningar och temporomandibulär dysfunktion (TMD) före och ett år efter ingreppet. Graden av manipulation eller skada på nervus alveolaris inferior registrerades utöver tidigare nämnda riskfaktorer.
Sårläkningsproblem eller infektioner kunde konstateras hos 9,1 % av patienterna (n=286). På 19 % av patienterna (n=153) behövde plattor och skruvar tas bort på grund av dessa. Sårinfektioner eller dålig inläkning av plattor påverkade inte slutresultatet av vården, men ökade behovet av sjukhusvård och användningen av antibiotika. Rökning var den enda faktorn som signifikant ökade risken för
infektioner eller borttagning av frakturplattor.
37 patienter (90,2%) hade en subjektiv känselstörning i nedre läppen ett år efter ingreppet. Det kunde konstateras att ju mera nerven manipulerats under ingreppet desto gravare var denna. Alla patienter med en synlig laceration hade en grav känselstörning ett år efter ingreppet. Två av dessa hade neuropatisk smärta.
Många patienter remitteras för ortognat kirurgi på grund av temporomandibulär dysfunktion (TMD). I denna studie var TMD symptomen oförändrade för merparten (Helkimo Ai 65%/Di 60%) av patienterna (n=40) ett år efter operationen. För ungefär en tredjedel förbättrades (Ai 25%, Di 30%) och på en liten del (Ai 10%, Di 10%) försämrades symptombilden.
Tandläkare borde motivera sina patienter att sluta röka före kirurgiska ingrepp. En god kirurgisk teknik är av stor betydelse då den minimerar nervskador som kan leda till grava känselstörningar och neuropatisk smärta. Ortognat kirurgi är inte en tillförlitlig vårdmetod vid TMD och det är sannolikt att förändringarna i symptombilden representerar en normal fluktuation av densamma.
De flesta patienter är nöjda med slutresultatet av den långa och krävande vården. De patienter som var missnöjda med vården, var de patienter som efter en synlig nervskada fick en grav känselstörning eller neuropatisk smärta.
Avhandlingsarbetet har utförts vid Avdelningen för oral- och maxillofaciala sjukdomar, medicinska fakulteten, Helsingfors universitet och Kliniken för mun- och käksjukdomar, Helsingfors universitets centralsjukhus.

Marina Kuhlefelt
Odont. lic. (disputerad)
marina@hammasfreda.com

Avhandlingen granskades 27.5.2016 vid Helsingfors universitet.

OPPONENT
Kyösti Oikarinen, professor, Oulun yliopisto

KUSTOS
Christian Lindqvist, professor, Helsingfors universitet

FÖRHANDSGRANSKARE
Timo Peltomäki, professor, Tampereen yliopisto
Tero Soukka, docent, Turun yliopisto

HANDLEDARE
Hanna Thorén, docent, Helsingfors universitet
Pekka Laine, professor h.c., Helsingfors universitet

Complications and compromised healing in mandibular bilateral sagittal split osteotomies

Nätpublikationens adress: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/161375

Artikkelin tila: 
Julkinen
Pääkategoria: 
Alakategoria: